Inte bara fildelning
Har ni tänkt på hur mkt alla vi människor delar med varandra. Ja, det vet vi ju alla, men det var i alla fall ngt som jag gick och tänkte på igår under min vandring till kansliet.
Vi delar luft, gatorna vi går på, vägarna vi kör på, bussar, tåg och tunnelbana, affärerna vi handlar i. För att inte tala om alla bakterier och virus som cirkulerar på dessa allmänna platser. Vi delar sjukhus, hissar, trappor, tvättstugor, träningslokaler. Endel delar musiksmak, klädstil, skostorlek, längd, bredd, favoritmaträtt. Vi tänker samma tankar, vi har det jobbigt, vi har det bra, vi är ledsna, arga, glada, lyckliga, förvirrade, ångestfyllda, stressade, lugna, trötta, sura, bittra, utvilade, energiska. Ja, ni fattar grejen...
Det som är mest spännande i en värld där vi delar så mkt är att det inte finns ngn som delar allt den har, tänker och tycker om med ngn annan. Det är alla olika kombinationer som gör oss unika. Hur vi ser och upplever saker runt omkring oss är unikt. För det är det vi vill, vara unika samtidigt som vi hela tiden tillhör ngt. Vi vill passa in med våran klädstil, men ändå sticka ut. Vi vill köra på samma trygga vägar som alla andra, men ändå köra på vårat eget sätt. Vi vill ha allemansrätt, men ändå sätta upp skyltar om privat område. Det är när det gemensamma krockar med det privata som det blir lite rörigt.
När jag, vandrandes på kungsgatan, tänkte på det här så såg jag två män som gick i varsinn riktning lite längre fram. Det var ingen annan på sidorna av de på den ca 5 meter breda gatan. Men när de möttes var de så inne i sitt eget och glömde bort att se att det kunde komma en människa i mötande gångtrafik. Detta ledde till att de i sista sekund fick slänga sig åt varsitt håll efter lite velande för att inte krocka. HALLÅ!! Om vi istället tittar upp och går ett steg åt ngt håll innan mötet så blir det inte panik i sista sekund.
Det där är ett vanligt fenomen i Sthlm, särskilt på vår älskade drottninggatan. Det finns 4 olika alternativ på beteenden:
1. Vara bitter och tänka att jag flyttar mig alltid, nu är det deras tur, och så blir det en krock. Sen ska jag säga förlåt för att den trampade på min tå.
2. Först vara bitter och tänka att jag flyttar mig alltid, men ångrar sig när man nästan är framme och inser att den andra inte kommer flytta på sig och måste slänga sig åt sidan för att inte krocka. Vilket kan leda till att man krockar in i ngn annan åt det hållet man flyr om man har riktigt otur.
3. Flytta sig hej vilt åt alla håll för att vara alla till lags och inte krocka med ngn. Mkt ansträngande!
4. Lyfta upp blicken, ta ögonkontakt och känna in varandra åt vilket håll vi båda tänker gå för att slippa en krock.
Nr 4 kan vara lite krånglig, eftersom då behöver vi kliva ur våran egen bubbla på den gemensamma gatan och acceptera att vi delar gatan med en massa andra människor. För det vi männsikor är allra bäst på är att mitt i ett hav av folk som andas på varandra, låtsas som att ingen annan är där.
Punkt
Mkt bra skrivet och mkt intressanta tankar, som alltid! <3
Tack! <3
Gillar 4:an