Min väg till framgång

Nu känns det som att jag har haft det i en månads tid, i sträck. Något som trycker över bröstet och gör det svårt att andas, jag mår lätt illa men kan som vanligt aldrig kräkas. Vet inte om det hade gjort saken bättre, men om en gång hade räckt för att inte må illa längre så hade det varit värt det.

Det är ngt som saknas hos mig. Något som jag hade för bara några veckor sen. Efter studenten kastade jag det livet bakom axeln som har fyllt mig med så mycket under åren, och inte minst det sista halvåret. Allt jag kastade var så tugnt att det blev ett stort hål i marken. Och medan jag vandrade vidare så kom det sakta tillbaka och är nu påväg att fylla mina hål med minnena som finns kvar. En så länge är det under process och vissa hål gör ondare att fylla.

Jag är trött. Jag mår illa. Det trycker över mitt bröst. Jag vet inte vad jag vill göra. Jag vet inte vad jag vill säga. Tårarna är påväg hela tiden, men jag vet inte för vad.

Igår träffade jag dig. Det gjorde ont. Det var inte medvetet meningen att vi skulle träffas, men kanske omedvetet, vem vet. Det kanske var meningen att vi skulle råka vara på samma plats samma tid för att jag skulle få säga hej då till dig utan att säga det högt. Jag har raderat ditt nr och är inte vän med dig på fb. Påvägen in till stan raderade jag alla sms och ditt nr var helt borta. Jag och mamma stannar till och lyssnar på musik, bra musik, som vi inte hört förut. Jag sa till henne att sångaren såg ut som dig. Jag tänkte att skulle jag se dig så måste jag ju faktiskt gå fram och hälsa. 3 min senare rycker mamma tag i mig och pekar. En gång hade öppnat sig som en diagonal genom hela publiken och där satt du! Efter att ha närmat mig sakta blev det platser lediga bakom och jag gick dit och satte mig och hälsade på dig. Fick hoppa fram till platsen brevid sen. När jag gick sa du att det var kul att jag kom förbi och lyssnade. Vad du nu menade med det.

Jag kommer sakna det vi hade. Jag kommer sakna det vi kunde haft, det vi kan ha och det vi kunde fått. Men vet att inget av det där kommer vi få. Det gör så satans ont..