En vanlig onsdag?

Sitter i den där andra soffan. Där jag suttit många ggr, men den är inte min. Jag sitter här ensam. Och det är precis vad jag känner mig också. Ensam. Hoppsan, nu blev det blött i ögonen. Så, borta. När jag kom hit så hände samma sak som vanligt, jag blev glad och pigg och ville berätta allt som händer. När du gick så var jag tommare än någonsin. Jag pressade undan den känslan och de tankarna så fort de kom och somnade tillslut om. Drömde mkt märkliga saker, med betoning på MKT!
Jag har lovat mig själv att inte analysera detta, men jag vill vara veta vad jag känner. Fast just nu vet jag inte det så nu ska jag låta det vara som det är. Nu känner jag mig verkligen som Fröken Svår, som du sa.
Idag ska jag prata om hur jag mår med ngn jag pratat mkt med förut. Men jag vet ju inte hur jag mår, vad ska jag säga? Jag kommer säkert bara sitta där och gråta i vanlig ordning. Är det okej? Jag vet inte.
Vad händer med mig? Vad håller jag på med? Varför är jag så tyst? Varför drömmer jag så konstigt? Förstör jag för mig själv? Gör jag ngt bra för mig själv? Ska jag sluta tänka så mkt? Ska jag bara rycka upp mig? Rycka upp vad?
Stay cool



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0