Spår
Varför blir det alltid så svårt varje gång jag träffar nya människor som börjar betyda ngt för mig? När det inte går som man tänkt sig. Eller som nu, bara på ngt sätt förstår att en person betyder ngt för mig, men jag vet inte på vilket sätt eller hur mkt. Jag har alltid haft svårt att säga adjö till människor som har berört mig på ngt sätt. Jag är mkt för djupare vänskapsrelationer eller vad det nu är för relationer, har svårt för det ytliga under en längre tid. Det är också alltid svårt för mig att veta om det är helt hejdå eller om man kan höras och kanske ses ändå fast på ett annat sätt.
Men just det här att man träffar ju nya människor hela livet, vissa bara passerar och det är nästan skönt att de inte stannar, men ngt avtryck gör de ju kanske. Och vissa stannar en kort stund men finns kvar hela livet på ngt sätt ändå.
Äsch, nu är jag för trött för att få ngt sammanhang i det här inlägget. Jag återkommer en annan dag.
Kommentarer
Trackback
