Min väg till framgång

Sitter vid Annas pluggbord i hennes lilla, men mysiga lägenhet i Örebros utkant. Inte riktigt i gettot, men ack så nära det riktiga gettot ;) Haha, ne det märks inte.

Igår kom jag hit vid halv 6, då gick vi till ica maxi och inhandlade mat. Sen lagade vi vegetarisk flygande Jacob på vårat alldeles egna sätt. Regler är till för att brytas, recept lika så!

Idag ska vi göra örebro city så att säga. Anna vill ha lite inredning och annat smått och jag tar det jag hittar, om det inte är för onödigt för min ekonomi. Har ju trots allt fått lön nu så nu är jag inte fattig längre.

Jag har inte skrivit på länge och har egentligen en del att skriva, men det kanske blir på jobbet i morgon istället för nu orkar jag inte riktigt.

Jag har det bra, det är ju huvudsaken!

Peace out

Helgen var bra. Jobbade fre-lör, gick som på räls. Det var lite halt för färdtjänsten så där gick det väl lite som på hala räls, men funkade bra ändå.

Fredag igen då, kul kul. Vill inte jobba, vill sova. Jag är så trött. Idag trodde jag att jag blev magsjuk, kändes för några sekunder som att jag skulle spy. Men icke, tack och lov och nu sitter jag på jobbet. Mariette är här också, tur det.

Idag var Anna hemma hos mig :) Lite promenad och scones på det var mysigt och gott!

ÅÅÅÅååååååååååååååhhhhhhh vad trött jag är!! Inte för att jag blir piggare av att skriva det flera ggr.

Jag skulle skriva om mat och perfektionism, men det får bli en annan dag så att säga.

Ibland undrar man hur folk tänker, men det är omöjligt att få veta det rätta svaret.

Trevligt fredagsmys

Här sitter jag, drack precis upp sista klunken av godmorgon-välling som jag hittade i skåpet. Den har stått där länge och jag har funderat på att ta mig en kopp och nu blev det så. Enligt datumet har den gått ut i kylan för länge sen, varpå jag ställer mig frågan vad som egentligen händer med pulvervälling som gick ut för 2 månader sen. Och tog sedan en glatt en kopp. Skit samma... Jag kom nyss hem från tv4 där jag och Jocke var publik i kvällsöppet med Ekdal. Mkt intressant bara att sitta med vid en inspelning för första gången. Det temat de pratade mest om var mobbing. Intressant och skrämmande. En man, Wille (minns inte efternamnet), var där och pratade som före detta mobbare och var mkt stolt över att våga komma ut som en som mobbade och tyckte att det var kul. Ja för det var ungefär så han sa, han förklarade inte riktigt ordentligt vad han egentligen ville med hans prat eller hans förfärliga låt. Ja, för han är artist. Usch, konstig människa, eller bara väldigt otydlig. Det var en annan man där, vars son hade tagit livet av sig efter många lidelsefulla år av mobbing i skolan. Allt han fick höra i skolan när han sökte hjälp var att han skulle ändra på sig. "Om du inte skrattar så högt eller pratar så mkt så kommer de sluta." Kan ni tänka er så hemskt! Tydligen så tar 50 barn livet av sig, VARJE ÅR! Alltså nästan ett barn i veckan tar livet av sig p.g.a mobbing. Jag har inget mer att säga om detta nu, det är fruktansvärt.

Har tänkt på en annan grej. Att växa upp. När gör man det? Ni vet när någon säger åt dig att: "Ja men väx upp." Eller: "Vi är ju vuxna människor som ska kunna sköta det här på ett bra sätt." Typ ngt i den stilen. Jaha, och när har man växt upp så att det förväntas av en att man ska sköta allt på rätt sätt? Det verkar ju finnas de som aldrig växer upp, hur man nu mäter det. Om en 7-åring agerar klokare än en 40-åring i något sammanhang har det barnet då "växt upp" för tidigt eller är det bara ett klokt barn? Hur vad säger man till 40-åringen som tar fel beslut? Inte är det väx upp iaf. Alla växer ju för tusan uppåt, om vi växte neråt skulle vi sitta fast i jorden och det är det ju ingen som gör. Har man växt upp när man har nått sin fulltaliga längd som man stannar på resten av sitt liv tills man får puckelrygg och sjunker ihop några centimeter? Eller har man växt upp när man förstår vad som är rätt och fel? Vad är rätt och fel? Har man växt upp när man inte längre hanterar och uttrycker sina känslor och åsikter på det sättet man vill utan rättar in sig i de normer som finns hur man ska bete sig? Jag tänker inte växa upp, för nu vill jag inte bli längre. Jag tänker vara jag. Jag vill att jag ska tänka att jag ska vara jag, men jag som många andra har ett behov av att veta att andra tycker det man gör är bra. Att jag är bra. Trams, de som tycker om mig gör det och de som inte gör det får leta efter andra vänner. Så vill jag tänka och det försöker jag jobba på. 

Nu behöver jag sova, men i morgon tänker jag skriva om att vilja vara perfekt och om mitt förhållande till mat. God natt så länge.

Om du inte vill ha mig som jag är så är det inte mig du vill ha 

Ja men hej på er.

Tisdag idag. Har fått en chock några ggr när jag på ngt vis har kommit på att det är just tisdag idag. Vart tog måndagen vägen? Är det onsdag i morgon alltså? Är jag gammal? Eller är jag bara så seg i skallen att jag inte hänger med? Eller har jag så fruktansvärt kul att tiden bara flyr och far? Ja vem vet.

Jobbet idag, en pers (pärs?) senare. Ja alltså, en väldigt jobbig upplevelse och på gränsen till tinnitus senare så blev det typ som vanligt på jobbet igen. Chattade länge med en kär vän, som bor för långt bort nu för ti'n, länge och blev på bra humör. Nu är jag trött, mår illa och vill hem till bingen.

Igår fick jag ett kärleksbrev av en mkt fin och kär vän. Jag läste det innan jag släkte lampan för att sova, och jag sov mkt gott.

I morse funkade inte min nya deal med mig själv, alltså den att inte lägga mig i soffan. Det gick först, jag åt min frukost vid bordet. Sen ville jag verkligen gå ut och gå, men vädret tog inte emot mig så det blev soffan ändå. Tittade på en film, bröderna Karlsson. Den var rolig, men inte så mkt mer än så. Knappt rolig faktiskt.

I morgon ska jag vara med på teve, coooolt va?! Haha, ne inte så coolt. Men det ska bli intressant, för jag ska sitta med i publiken på kvällsöppet med Ekdahl. Får se vad det diskuteras för ngt.

Hoppas ni haft en bra tisdag.

Frukosten ligger i magen, precis som allt jag åt igår innan jag gick och la mig, så nu är jag så mätt så mätt. Jag har börjat med att inte sätta mig framför teven och äta frukost för då är risken at jag säckar ihop och blir kvar där alldeles förlänge. Då blir jag trött och hinner inte det jag ska göra innan jobbet. Men nu har jag suttit vid bordet och ätit frukost, det är okej att ha på datorn framför mig då. För jag har väldigt svårt för att sitta och äta själv rakt upp och ner i tystnad, måste läsa, skriva på datorn eller i alla fall ha radion på. Nu blev det datorn. Skit samma..

Jag vill inte ha det här i mitt liv!! Jag tyckte att det hade blivit så mkt lättare i livet, men inte idag. Jag vill inte veta, men ändå så är det så lätt att ta reda på det för mig om jag bara vill. Vilket jag inte vill men ändå vill. Som är äta godis. Det är inte bra för mig men jag gör det ändå. Jag kaninte göra ngt åt det, de vet att jag blir ledsen, men sen får de ju välja själv om de vill såra mig eller inte. Kan jag inte styra över. Synd för dem som inte fattar bättre.