20 om 51
Jobbar natt igen. Första delen av dagen var ju lite påfrestande för allas humör, sen blev det bättre.
Igår fick jag träffa Vickan, vilket var länge sen, och det var mkt trevligt! Mindre trevligt att hon vann över mig i alfapet, men vad gör man inte för att ens vänner ska bli glada?
Jag har funderat på det här med kärlek igen. Hade några nya funderingar alldeles nyss som nu har försvunnit, men jag kanske kommer på det sen igen. Jag har dock kommit på att romantiska komedier och annat romantiskt shit på teve och film är lika fördärvande för tjejer som krigsspel och filmer är för killar. Det pratas ju jämt om att killar påverkas av vad de spelar för spel och ser på för filmer och att de blir mer våldsbenägna i det verkliga livet. Det är exakt likadant för många tjejer som tittar på romantiska komedier. Jag är en av dem. Jag tittar på en sådan film och tänker att "ååååh, en dag kommer det där att hända mig". Felfelfel! Det händer inte, aldrig nånsin. Och om det händer som är det inte lika fint som på film ändå. Det är just det. Romantik, vad är det? Olika för alla. Men jag och Vickan pratade om detta igår och vi båda tycker att det är mer romantiskt att någon gör något för en spontant utan att den andra är beredd på det (typ står utanför jobbet när man slutar för att erbjuda skjuts hem) än att få blommor och choklad. Jag gillar presenter också, det betyder också att någon tänker på en, men det är inte riktigt samma sak som att anstränga sig lite till och hämta en, laga ens favoriträtt, städa ens hem, tvätta bilen ja vad som helst. Och det är just det. När personen står där utanför jobbet så är det ingen romantisk musik(om man inte ansträngt sig riktigt ordentligt), inget filmljus, inga glittrande ögon. Alltså inte som på film. MEN, ack så romantiskt ändå. Jag tror ni hajar grejen nu, jag ska sluta svamla.
Själv har jag ju inte fått erfara så mkt romantik mer än i mina tankar. Men nu övar jag på att vara romantisk mot mig själv och uppmärksamma det jag gör för mig själv. För det är inte lite det! T.ex. så följer jag mina drömmar, det kallar jag att vara romantisk mot mig själv!
20 år om 37 min
Igår fick jag träffa Vickan, vilket var länge sen, och det var mkt trevligt! Mindre trevligt att hon vann över mig i alfapet, men vad gör man inte för att ens vänner ska bli glada?
Jag har funderat på det här med kärlek igen. Hade några nya funderingar alldeles nyss som nu har försvunnit, men jag kanske kommer på det sen igen. Jag har dock kommit på att romantiska komedier och annat romantiskt shit på teve och film är lika fördärvande för tjejer som krigsspel och filmer är för killar. Det pratas ju jämt om att killar påverkas av vad de spelar för spel och ser på för filmer och att de blir mer våldsbenägna i det verkliga livet. Det är exakt likadant för många tjejer som tittar på romantiska komedier. Jag är en av dem. Jag tittar på en sådan film och tänker att "ååååh, en dag kommer det där att hända mig". Felfelfel! Det händer inte, aldrig nånsin. Och om det händer som är det inte lika fint som på film ändå. Det är just det. Romantik, vad är det? Olika för alla. Men jag och Vickan pratade om detta igår och vi båda tycker att det är mer romantiskt att någon gör något för en spontant utan att den andra är beredd på det (typ står utanför jobbet när man slutar för att erbjuda skjuts hem) än att få blommor och choklad. Jag gillar presenter också, det betyder också att någon tänker på en, men det är inte riktigt samma sak som att anstränga sig lite till och hämta en, laga ens favoriträtt, städa ens hem, tvätta bilen ja vad som helst. Och det är just det. När personen står där utanför jobbet så är det ingen romantisk musik(om man inte ansträngt sig riktigt ordentligt), inget filmljus, inga glittrande ögon. Alltså inte som på film. MEN, ack så romantiskt ändå. Jag tror ni hajar grejen nu, jag ska sluta svamla.
Själv har jag ju inte fått erfara så mkt romantik mer än i mina tankar. Men nu övar jag på att vara romantisk mot mig själv och uppmärksamma det jag gör för mig själv. För det är inte lite det! T.ex. så följer jag mina drömmar, det kallar jag att vara romantisk mot mig själv!
20 år om 37 min
Kommentarer
Trackback
